Blångdagar

[00:00:00] Hej Somna! Bara en korttis innan vi börjar. Vill du lyssna på Somna med Henrik utan reklamen? Vill du slippa den helt enkelt? Eller vill du kanske ha extra avsnitt två gånger i månaden? Då kan du prenumerera på Somna med Henrik+. För att göra det så klickar du bara på länken i podcastbeskrivningen. Ses där!

[00:00:21] Hej och välkommen till Somna med Henrik. Ditt drakoniska Dumbledore-imitatörskonvent. Din nesliga nuttefilt i natten.

[00:00:45] Det är jag som är Henrik. Och det är du som är Somna. Och det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

[00:01:03] Hej Somna! Hej och glad söndag. Om det är en söndag som du lyssnar på avsnittet. Men om det inte är det ska jag nu säga glad måndag också.

[00:01:37] Eller glad tisdag. Eller glad blång dag. För det är nämligen en dag som är en väldigt speciell dag för mig. Och det kan man väl få prata om någon gång. Lite till äventyrs när man ändå har en podcast. Som människor lyssnar på. Nu vill jag prata om en särskild högtid. För som för mig är kanske min viktigaste högtid.

[00:02:06] Och jag ber om ursäkt för att jag säger högtid. Det är alltså inte hökarnas tid. Usch, förlåt. Men det skulle ju verkligen kunna vara en titel på en bok. Typ en bok om en ung kvinna som återvänder till sin barndomsby i Norrland. Och motvilligt.

[00:02:36] Och byn är skildrad på ett sätt som författaren är själv uppvuxen i ett litet norrländskt samhälle. Men har flyttat till Stockholm. Och satsat på en karriär inom kultureliten. Och skildrar också då den lilla norrländska byn lite från åben så att säga. Det är enkla behov. Mycket skvaller. Gamla traditioner. Och också då gömda hemligheter.

[00:03:06] Saker som begravts. Och det stiftar hon närmare bekantskap med. Och träffar också sin gamla högstad i kärlek. Kenta. Det var de mot världen ett tag. Men Kenta blev kvar. Den heter Hökens tid.

[00:03:35] Jag skulle vilja ge dig ett uppdrag sommar. Jag vill att du ska skriva en en baksidig text på boken Hökens tid. Och om du är duktig ska du också göra omslag till boken. Och lägga ut den i Facebookgruppen Sommar med Henrik. Jag skulle ju berätta om den här helgdagen som var så viktig för mig. Högtiden.

[00:04:06] Blångdag. Det är alltså en dag när man ägnar sig åt blång. Och blång är då en förkortning. som står för blå långa ångest timmar nedanför gångjärnen. Det är en dag när jag

[00:04:35] ligger på golvet precis i höjd med de nedre gångjärnen i ytterdörren ute i hallen. Och där ligger jag hela dagen och har blå ångest timmar. Och innan du nu rusar iväg och smetana smetar dig själv över kyrkmattan och rullar så som en California roll över pastorn och prästorn

[00:05:05] och kompressorn som behövs för att pastorn ska höras ute i kyrka. så och rullar upp i kyrktornet på något sätt som strider mot fysikens lagar ety sushirullar kan inte rulla upp för trappor men och skriker ut såsom varande sushiruller då också där brytande mot en massa olika fysiska

[00:05:34] begränsningar ety sushirullar kan inte skrika eller ropa eller ge ifrån sig några ljud möjligtvis om det har pressat sin luft i sushirullen alltså i California rollen det är alltså California ost och lax och gurka och ris och så skögräs runt kanske

[00:06:04] eller kanske inte friterat också utanpå det gillar jag bäst när det är lite frityr runt omkring California rullen då kan ibland California rullar låta eller om man kastar sin California rulle det hårdaste man kan på en bekant då kan ljud uppstå från både California rullen och bekanten och därefter en själv eftersom man

[00:06:34] blir slagen hårt av bekanten som straff eller som direkt påföljd av kastandet av California rullen nej men innan du gör detta skriker som California ruller från kyrkans topp att Henrik Ståhl pratar om ångest i en insomlingspodcast så vill jag bara säga att ja men ja

[00:07:03] jag vill det det tycker jag borde egentligen borde det vara någonting som folk säger i rättegångar varför rånade du den där banken det var fel varför gjorde du det ja men jag ville det liksom aha och då som straff så fick man inte fängelse eller böter eller

[00:07:32] rätt psykiatrisk vård utan man fick åka hem när jag var liten så var det den vanligaste bestraffningen när jag hade kompisar som var hemma hos mig och så kanske jag och kompisen gjorde något dåligt enligt min mor vi kanske jagade min lillebror till exempel för att vi var sju år och tyckte det var jätteroligt

[00:08:01] och då kunde mamma då som straff skicka hem min kompis Dennis till exempel det har varit under hela min uppväxt har det där nu måste du åka hem har varit en som vedertagen straffsats och då skulle det istället kunna vara straffet för den som har brutit mot lagen varför rånar du banken nej men jag ville det ja okej

[00:08:31] då har vi förstått motiv nu kommer straffet och det är nu måste du åka hem då får man åka hem till sina föräldrar liksom och vara där förstå att vara 89 år gammal och få hem sin 55-åriga son som har förbrutit sig mot lagen och människorna i samhällskroppen det är ju ett straff för föräldrarna jag tänker det är lite skamfyllda

[00:09:01] i att bli hemkörd jag ser min kompis ansikte i baksätet på Volvo när pappa kör hem honom för att vi jagade min lillebror Marcus och han blev ledsen och grät och Dennis fick åka hem och han satt i baksätet och tittade skamset ut på mig genom rutan han åkte därifrån så ser man då bankrånaren ja ja jag åker hem

[00:09:31] då liksom mamma blir tagen i örat när han kommer hem nej men innan du nu börjar skrika om detta så vill jag bara säga att jag vill jättegärna prata om de här blå timmarna därför att det finns någonting väldigt vackert med de blå timmarna inte bara ångest även om jag nu valfritt ska jag säga gav de här timmarna epitetet ångest timmar det var mest för det skulle passa in i blång

[00:10:00] jag kan tycka att det finns en vikt i att gå i ide vissa dagar att låta sig själv få vara lite i fred så jag menar när jag pratar om ångest menar jag inte den där ångesten som är självransakande och cyklisk som en virvel i handfatet liksom som bara bär runt runt och neråt utan jag menar

[00:10:30] en typ av ångest som snarare kanske är melankoli än ångest men det gick ju inte finns ju inget å i melankoli det hade kunnat bli det melankoli men jag kände så faktiskt häromdagen då hade jag en blång dag då kände jag en jag vill inte säga sorg men en djup melankoli och en lust att bara lämna mig själv och världen i fred

[00:11:01] att jag var trött på den liksom att jag var less på mig själv less på allt som är min verklighet och då kurade jag ihop mig under en mjuk filt som jag har köpt och låg under den i stort sett hela dagen med undantag för det jag var tvungen att göra då för att få in pengar det måste man ju som bekant göra då det kan man inte låta vara men och då var det så fint för jag fick

[00:11:31] fick den dagen det var inget annat liksom förutom jobbet jag skulle göra den dagen så då fick jag ha en blång dag hela dagen de blå timmarna där jag helst av allt kanske man känner att man skulle vilja bli omhållen kanske buren av någon som om man var liten du vet bli tröstad på riktigt tröstad

[00:12:04] jag har faktiskt överhuvudtaget ofta ett väldigt djupt behov av att bli tröstad och det är väldigt sällan tycker jag som vuxen som man faktiskt blir det är det bara jag somna eller är det så att som vuxna så är trösten ofta långt bort och då menar jag tröst från en annan människa alla har ju liksom så mycket med sitt det är svårt tycker jag att lägga tröstbehovet sitt

[00:12:33] i famnen på någon annan det är till och med lite så att man ju anses vara något slags offer att man gör sig själv mindre än vad man är när man uttrycker ett behov av tröst kanske framför allt som kille skulle jag säga men det kanske är bara för att jag är kille själv som jag tänker så för jag är väl det va jag tror det

[00:13:08] ja men det där vet man ju för sig aldrig jag brukar ju säga det att jag är ju mest Henrik faktiskt men det är ju också något typ av klassiskt epitet ett namn på män så jag antar att jag får sluta mig till att det mest sannolika och hans rakkniv det mest sannolika är antagligen sant det är att jag är en kille en man en farbror en hane

[00:13:38] av släktet sapiens och som varande den så slutar jag mig till en jättelångskara människor som går före mig i rakt nedstigande led tänk vad många de är vad många killar alltså det är inte bara de menar jag det har ju allting uppstår ju i samverkan men det kan roas ibland av att tänka att följa könslinjen

[00:14:07] så långt tillbaka långt tillbaka man kan komma och då kommer man ju till slut somna till en man som är pappat till oss allihop det är ju fullständigt osannolikt att tänka på men du och jag och alla andra människor på planeten jorden är släkt i rakt nedstigande led med en man och en kvinna de har inte nödvändigtvis

[00:14:39] parat sig med varann de kan ju vara spridda från alla möjliga hörn men en man i Östafrika för 70-80 tusen år sedan eller hundra och en kvinna i Östafrika och det kan ibland fylla mig med sån värnad för tänk vad många människor som måste ha tajmat det

[00:15:09] så turligt att de har hunnit yngla av sig och att deras barn har levt så pass länge att de har hunnit yngla av sig tänk vad många släktlinjer som har dött ut och tänk att du och jag finns här samtidigt när hundratusen år av mänskligt liv har varit livsfarligt inte som nu liksom

[00:15:38] där de flesta människor blir 80 år och äldre så är det som de allra flesta människorna i vår del av världen blir 80 år eller äldre det är ju det är ju makalöst om man tänker på alla de människor som levt mitt i naturen mitt i livet utan några försonliga hjälpsamma system mer än deras

[00:16:07] egen altruism och religion och kultur att de har levt länge nog samtliga har levt länge nog tusentals människor för att hinna ge upp hot i dig och mig jag tycker det är fantastiskt och sånt här kan ju komma över mig då på mina blå dagar

[00:16:36] jag kan tycka att det finns ett väldigt stort värde i att ge sig själv tid att vara i det att vila från allt att ägna sig åt de små tingen att typ masa sig upp ur soffan och typ blanda ett glas oboj åt sig själv och det är ju inte alla som kan det du kanske inte kan det som när du kanske har

[00:17:06] ett liv där du rids av saker som är bortom din kontroll där det krävs av dig att du ska vara mer än vad du är kanske mer än vad du orkar tänk om det är så tänk om du har det så somna tänk om det är så att du just nu rids av mer än vad du egentligen klarar av oddsen är ju ganska

[00:17:35] vad säger man höga att det är så vi är ju många eller jag ska säga det är ju många som lever under sådana betingelser det där att vara att jobba med en alldeles för stor påse den blåser ta tag i vinden

[00:18:05] det är ditt uppdrag att fylla påsen med olika saker högt och lågt spritt åt alla möjliga håll men påsen är tung och stor och vinden tar tag i den och den släpar dig igen hit än dit ni skulle ju egentligen vara minst två för att ta hand om den där stora byggsäcken liksom men det är bara du och vad som än läggs i säcken så är det nästan aldrig någonting

[00:18:35] som du själv har valt att stoppa i säcken utan det är oftast någonting som läggs där bara av andra och då är det klart att då kan det ju kännas lite provocerande att höra en självutnämnd sömnguru slash avdankad barnprogramledare slash halv framgångsrik skådespelare som håller på att mästra den om att det är viktigt att ta dagar när man går i ide

[00:19:07] och det är klart att det är svårt att prata sig runt jag känner ju många som lever sådär och jag tänker ibland måste det vara så nu menar jag inte att det är ett val för den enskilda människan man måste ju få tillvaron att gå ihop men jag kan tycka det är

[00:19:36] på ett teoretiskt plan lite roligt att leka med tanken på att man kanske inte tänk om vi inte är gjorda för att jobba snälla ta inte det här fel nu för jag vet ju att vi lever i ett samhälle där vi måste jobba och jag vet inte om jag kan komma på något bra alternativ heller men ibland försöker jag tänka på vad vi är liksom om man nu ska gå tillbaka till det här urgamla

[00:20:06] den urgamla tesen om att vi är inte skapta för ditten och datten nej men vi är inte skapta för att ha tillräckligt med mat hela tiden eller överflöda av mat hela tiden vi är inte eller ett överflöd av socker och vi är inte byggda för det därför att våra kroppar är byggda för att spara allt

[00:20:36] ifall det kommer sämre dagar men det kommer inga sämre dagar och då är våra kroppar i otakt med tiden vi är vi befinner oss i en disharmoni och då kan man ju prata om att vi är gjorda för att svälta och kämpa oss fram och så och då det kan man ju tycka si och så om det där sättet att prata för att vad tjänar det till okej

[00:21:05] jag är byggd för att jag är byggd för att klara av långa perioder av svält och sen äta intensivt och sen svälta igen men vad hjälper det för jag lever ju inte det livet längre och jag det är också någonting som inte alltid rimmar med hur man lever livet om man vill vara en del av samhället så dock på samma sätt skulle man ju kunna då jag menar

[00:21:35] bara för att det är sant behöver det ju inte vara tillämpbart i sin ursprungliga form och det blir nästan lite pinsamt ibland hur man går omkring och bara prata om stenåldersdiet och sånt när man ju ändå de facto lever i livet idag men ja i alla fall så skulle man ju också kunna roa sig då med att säga att vi är ju faktiskt inte byggda för att jobba heller för att jobba vad är det för någonting

[00:22:05] idén om att jobba för lön är ju ingenting som är inprogrammerat i våra kroppar i vårt DNA om vi bara gjorde det vi var programmerade för så skulle vi ju bara leka leta mat och yngla av oss alltså med lek menar jag all sorts kultur alltså det är väl egentligen

[00:22:35] det enda som är inskrivet i våra kroppar allt annat är ju effekter av hur vi har bestämt att vi ska leva våra liv det har blivit så liksom genom åren ibland ibland är jag så tänker jag så intensivt på den där tanken av att tänk om det faktiskt är okej att leva i ett liv där man inte jobbar en enda dag hela sitt liv alla pratar ju om det där när man pratar om

[00:23:04] vad kallas det för idéer om universell basinkomst alltså att man skulle få en och jag vill inte säga att jag är för eller emot något utav det för jag jag tycker idéen är trevlig men jag vet inte hur man ska få sånt att funka och jag det finns många skeptiker och jag kan ingenting om ekonomi bevisligen men om man nu

[00:23:34] tänker att alla skulle få pengar bara för att man existerar hur de pengarna kommer fram det kan man ju prata om någon annan gång i en annan podd kanske men låt säga att du föds in i samhället och får i samma ögonblick en inkomst varje månad för att du finns och är medborgare i ett land och

[00:24:05] du är inte någon så här miljardärs ättling som försöker få tillvaron och gå ihop med ekonomiska medel som du aldrig har behövt jobba en enda dag för det är inte så du är en människa och är därför berättigad till att kunna leva att skaffa dig mat och tak över huvudet för det som ofta dyker upp då tycker jag när man hör folk prata om det är

[00:24:34] vad ska människor göra med sin tid skulle de inte känna sig meningslösa och så vidare och det kan jag ju bara säga att jag själv skulle känna mig meningslös om jag inte hade ett jobb men jag skulle ju aldrig låta det vara så jag skulle hitta någonting att göra så det är den där det blir som en vad säger man dissonans mellan folk som tänker att ett arbete är någonting som någon ger en

[00:25:04] och att ett arbete kan ju vara vad som helst om ingen av oss behöver jobba vad skulle vi göra då jag säger inte att det här är ett realistiskt scenario men tänk om men tänk på det liksom skulle vi verkligen bli så olyckliga som en del säger jag tänker att det är klart att vissa skulle bli det man har ju

[00:25:35] inympats i det här sättet att leva man måste ha en roll man måste ha ett jobb att gå till och så vidare men menar de människorna som tycker så menar de då på allvar att det inte går att hitta andra sammanhang som kan ge en känsla av tillhörighet och mening är det bara så att man måste jobba på försäkringskassan för att ha ett syfte med livet

[00:26:05] alltså det som jag ägnar mig åt till exempel är det ens ett jobb vad är det här det som jag gör det är klart att det är ett jobb för jag tjänar pengar på det och jag gör det varje dag och jag måste göra det annars får jag inga pengar och jag har ju tur då att jag gillar mitt jobb det är ju inte alla som gör om jag blivit ifråntagen det här jobbet

[00:26:36] om det kom någon bättre gjorde det snabbare och bättre och hundra procentig sömngaranti eller något nu skulle jag ju såklart bli ledsen över att jag hade blivit ifråntagen något som var roligt och stimulerande och framgångsrikt för mig men det skulle inte avsluta mitt min känsla av att att jag vill hitta något som gör mig

[00:27:04] som tillfredsställer mig på alla plan andligt en känsla av en roll nya sammanhang alltså är det inte faktiskt en myt det där att vi måste ha ett de facto jobb vi måste åka till till Coop där vi jobbar för att annars är vi meningslösa människor vi skulle känna oss vilsna i tillvaron ibland tänker jag

[00:27:34] att det där sägs av människor som kanske har lite högre positioner jobb där de tjänar väldigt mycket pengar kanske sitter på en och annan fallskärm jag vet inte men då kanske man säger så jag skulle känna mig vilsen utan jobb men kanske egentligen är det väl att man skulle känna sig vilsen av att inte längre vara i samhällets topp kanske

[00:28:04] att man är en av alla andra som har det bra tänk om alla hade bra tänk om alla hade råd att äta lunch ute tänk om alla hade råd att skaffa sig en försäkring som täcker nödvändiga saker så att om något går sönder eller någon olycka händer så kan man betala det tänk om om alla människor hade råd att köpa den där fryspizzan som

[00:28:35] vad hittar jag på här jag vet inte kanske inte jag vet inte det är som att Marie Antoinette försöker fantisera hur fattiga människor lever jag menar inte att jag är rik jag menar inte förlåt bara att trassla in mig nej men att kunna köpa den där inte vet jag käpphästen som ens barn vill ha för att man har råd med de där 1500 kronorna och köpa någonting som gör ens barn glad

[00:29:03] en käpphäst för 1500 kronor det är väldigt dyr käpphäst det ska vara riktig skinklädsel på hästjäveln om den ska kosta 1500 kronor och köpen ska vara gjord av mahogni då kan jag tänka mig betala men sluta pusha på med käpphästar sådana jag förstår inte varför det är så himla viktigt för dig att jag ska ha en käpphäst det vore väl en sak

[00:29:33] om du sålde käpphästen för en femhunka men 1500 kronor för en käpphäst i plysch med en vanlig träkäpp som du har brutit av en skaftet på en kvast på öppna förskolan det köper jag jag tänker inte okej då vart svischar pengarna men jag tror att människor som har ett arbete som

[00:30:04] de har tvingats till att ta jag tänker kanske inte har längtat efter det jobbet sen kanske man inte vantrivs på det men man kan precis lika gärna jobba någon annanstans det är ett jobb man har för lönen och kanske att man gillar någon där på jobbet som man kan köta med på dagen i lunchrummet men det är inget jobb det är ingen passion det känner jag ju många som bara jobbar och sen är de klara för dagen

[00:30:35] och så tar de inte med sig jobbet hem som jag till exempel då gör då då skulle man en sån person kanske i allra högsta grad skulle kunna tänka sig att inte jobba alls och få vardagen kirrad tänk dig att du kan alltså bara en sån sak som att bara anpassa din dygnsrytm efter hur du är genetiskt

[00:31:04] predestinerad vi är ju alla anpassade till vakna olika tider tänk om vi kunde göra det tänk om man fick det nej men jag är en sån som vaknar åtta eller men min mamma är en sån som vaknar halv fem alltså inte min mamma men jag tog någon bara tänk om vi alla bara var fria och följa våra egna inre rytmer bara

[00:31:33] ta hänsyn till varandra och de krav vi ställer på varann istället för att följa någon konstgjord klocka som bygger på att på det här företaget börjar vi klockan åtta eller som stackars barn och skolgång som tvingas upp tidigt tidigt på morgonen i en ålder när de är byggda för att sova till fyra på eftermiddagen det handlar ju inte om karaktär danande aktivitet det är ju tortyr det är på riktigt tortyr

[00:32:02] under några år av våra unga människors liv så genomgår de någon typ av samhällssponsrad systematisk tortyr skolan i högstadiet det är tortyr hela deras biologi säger nej och sen ska de lära sig om freden i Brömsebro på det jag tycker man borde undantas från undervisningen när man går i högstadiet jag tycker man borde

[00:32:32] få någon annan typ av sysselsättning inte vet jag jobba med något eller bara gå runt och leka och slå dank och hitta sammanhang man borde skeppas till en ö och bara få vara med andra tonåringar i tre år och bara få reda ut grejer det skulle naturligtvis vara fruktansvärt det är ingen bra lösning

[00:33:01] men det vore oavsett det bättre än den tortyr som högstadiet faktiskt är och det är en obarmhärtighet som man kan skriva hur många avhandlingar som helst om men faktumet kvarstår ändå att hela deras biologi säger nej det är också en tid när man söker identitet hela tiden och att då förvänta sig att alla utan undantag

[00:33:31] ska nå samma studiemål det är som att säga jag vill att den här vågen i havet ska slå mot stranden precis likadant som den där vågen där borta det är omöjligt så inga jobb och ingen skola vad det är min järva tes här i det djupt politiskt engagerade samhällsomstörtande programmet

[00:34:02] agitera med Henrik jag tycker att det borde finnas i barn och ungdomars rättighetslåda att få ta ID-dagar att få gå i ID det borde finnas i alla människors rättighetsreservoarer att få gå i ID under perioder

[00:34:31] av sitt liv och semester kanske är en sån sak men ibland tycker jag semester är så det har blivit en så det är nästan uttjänt på det sättet att semestrarna är ju nästan ibland jobbigare än arbetsdagarna semestrarna då har man lagt alla sina förväntningar och alla sina behov

[00:35:01] på hög under ett helt år och sen har man sex veckor i bästa fall där man alltså jag vet inte jag har ingen semester jag vet ingenting hur lång är jag en semester nio veckor nej sex veckor är det väl men alltså det här är pinsamt alltså anledningen till att jag inte har någon semester det är ju att jag är min egen chef och jag ger mig aldrig någon semester för jag spelar ju en avsnitt hela tiden jag jag

[00:35:32] ibland försöker jag spela in så att jag har över sommaren förinspelat men det är ju en det går nästan aldrig och då har jag vid något tillfälle har jag varit ledig i ja men kanske sex veckor faktiskt för det var typ två tre år sedan och alla i ens familj eller ens krets har ju gjort samma sak byggt upp sina behov förväntningar och sina liksom

[00:36:03] påfyllnadsbehov under ett helt år och sen så tränger man ihop alla de här behoven i en liten campingstuga på orust och så trycker man på play och så ser man helvete braka löst det är därför jag är för idén att gå i ide enskilda dagar när jag var yngre brukade jag skolka

[00:36:33] alternativt missa jobbdag när jag till exempel repeterade en pjäs så hade jag för vana att alltså det skedde alltid organiskt att någonstans i mitten av repetitionsperioden när det var som allra mest intensivt och allra mest obekvämt och man kände sig riktigt riktigt dålig och kanske var osams med någon i ensam men det var mycket bråk eller vad heter det

[00:37:04] konflikter missförstånd man jobbar med känslorna liksom på huden ofta och alla är olika och någon blir kränkt och någon är arg och någon är opedagogisk och någon är helt enkelt elak och det är alltid liksom så öppet när man repeterar en pjäs oprofessionellt faktiskt öppet ofta och människor förväntas inte ha några gränser liksom det blev lite bättre efter MeToo men

[00:37:34] det har alltid tycker jag varit ett problem på teatern att när man är i ett konstnärligt sammanhang så förväntas man vara ett blankt ark på alla sätt vilket naturligtvis inte går man kan ju ha kommit långt med sig själv och försöka tackla sina egna trauman och preferenser och rädslor och blygsel och allt möjligt sånt men vem har gjort det vem har gjort ett sånt arbete att ingenting är obehagligt eller besvärligt ändå är det finns det

[00:38:03] väldigt låg tolerans mot sånt det finns en väldigt ovilja att hjälpa varandra över spärrar och gränser alla bara förväntar sig att en professionell skådespelare kan ta vad som helst få vad som helst då kunde det i alla fall hända att jag började känna mig lite krasslig någon dag och då är det ju också så

[00:38:33] och det här är ju den stora fina silver liningen i detta det är att vi är ju också livrädda för att bli sjuka vid skådespelare hela tiden för att om man är sjuk så blir det ju ingen föreställning eller rep och då blir allt i stå för det är ju så stress man sitter i skiten hela tiden och det är ju inte klart och det ska bli premiär snart och så då sa alltid regissören eller producenten eller de andra skådespelare att stanna hemma tills du blir frisk och då kanske man

[00:39:02] kände sig ganska frisk efter en dag det kanske inte var så allvarligt mer kroppens sätt att liksom säga lugna dig lite nu och då brukade jag ju ganska ofta låtsas att jag var sjuk i upp till en vecka ibland faktiskt för att jag helt enkelt inte jag behövde få vara i fred och det här har jag ju fått ta emot en massa skit för genom åren för folk har blivit arga då för att jag har inte

[00:39:32] varit en team player och sådär och det är ju säkert sant men för mig har det varit omöjligt att inte ta den här id gå i id perioden jag tror inte att jag är ensam i det de blå blångdagarna jag tror inte att jag är ensam i att

[00:40:06] vilja göra det kanske att få faktiskt göra det om du kan somna alltså nu säg jag vill inte uppmana någon att till oansvarigt beteende men du själv får ju avgöra om det här är görbart eller inte men om du kan somna strunta i vad du ska göra imorgon om du kan om ingen far illa alltså jag vill inte du ska göra så att någon far illa

[00:40:36] men om det är så att det är möjligt för dig att ta en sjuk dag eller något gör det gör det ta en dag när du inte gör ett jota världen överlever ju ja om det inte är så att ditt jobb är att hålla igång världen alltså på riktigt då vill jag faktiskt att du ska gå till jobbet jag känner att att det här är min starka rekommendation

[00:41:05] att du så snart som möjligt återvänder till det här till arbetet för att jag känner mig väldigt fest vid världen och är sugen på att se vad som ska hända så därför skulle jag uppmana dig att göra det men om du inte tillhör den lilla procent av människor som faktiskt ser till att världen finns kvar imorgon också så alltså går det för dig att skolka imorgon gör det

[00:41:35] skolka ta en dag när du inte gör ett enda skit mer än vad du har lust att göra när gjorde du det senast det kan ju hända att du tillhör den procenten av människor som faktiskt gör detta ofta och i så fall är det ju bara att säga grattis jag har ju själv blivit väldigt dålig på att göra det sen jag fick min egen verksamhet jag är ju av någon anledning mycket mindre överseende med min egen

[00:42:04] slapphet då vilket är ju fel ord att säga för det är ju inte slapphet alltså det är så dumt det där att kalla det för lathet och slapphet och så brist på karaktär brist på ryggrad brist på disciplin varför vill tonåringar sova till fyra på eftermiddagen därför att deras kroppar ställer om därför att deras psyken hjärnor

[00:42:34] arbetar mer än vad vi ens kanske kan föreställa oss med att skapa en egen identitet att anpassa sig att hitta sin väg och fast vi har gjort det allihop så glömmer man det så fort man är klar det är det arbetsammaste som finns att gå igenom tonåren ändå är det slött och jag förstår inte varför han är så slö varför han inte går upp varför han inte han tar igen sig

[00:43:03] han tar igen sig han måste det just då vilken kraft de skulle kunna vara de där begynnande vuxna om vi bara lät dem få samla kraft vissa har mer behov än andra också säg kanske inte att alla är likadana tvärtom ju alla är ju olika

[00:43:30] men det är väl ändå vansinnigt att vi har den välfärd som vi har idag och ändå har samma typ av system för hur vi disponerar våra dagar som vi har haft i 200 år ännu mer kanske men åtminstone när sedan industrialismen gjorde intåg är det inte gåtfullt allting annat utvecklas ju varför kan inte

[00:43:59] våra modeller för hur vi tillbringar våra 90% av våra liv alltså våra vakna liv eller så är det stämmer ju inte heller för man och så blir du pensionär och då kan du leva numera kan du leva länge som pensionär 30-40 år och inte göra något och då ställas utanför den stora gemenskapen därför att

[00:44:30] vad är vad är barn för en människa om man inte jobbar för det ska man ju göra då enligt någon typ av samstämmighet har du någon funktion om du inte jobbar tänk om ingen jobbar vad fint det hade varit jag vet ju nu att vi behöver folk som gör saker så jag säger det här är bara en teoretisk lek jag blandar mig inte in i hur det faktiskt skulle kunna genomföras

[00:45:01] jag bara menar att vi är inte anpassade till att arbeta hårt för att se morgondagen vi är gjorda för att akta oss vi är gjorda för att se till att vi är friska att vi har mat och att vi tycker om varandra och tar hand om varandra och skyddar varandra vi är inte gjorda för att sätta plantor i jorden och se dem växa upp

[00:45:31] alltså jag menar det vi är inte gjorda för det för det är ju också någonting nytt i mänsklighetens utveckling vi är gjorda av att flytta oss när maten flyttar sig av väder och vind och andra förutsättningar vi är gjorda att se till att bli mätta att undvika att undvika saker som är farliga och att visa kärlek och leka med varandra

[00:46:00] och pussas och kramas och hitta på berättelser som får oss att förstå vad världen är fastän den inte skildrar sanningen sjunga saker och dansa ihop det är vad vi är byggda för att göra inte för att åka morgonbussen för att sitta in en liten bur och säga samma sak till 500 personer

[00:46:30] vi är inte ens byggda för att åka med sin korterge till regeringskansliet och jobba med att styra Sverige vi är inte byggda för något av det där vi gör det ju för att vi måste eller för att vi vill och innan du nu rusar iväg och skriker vad är han för en naiv liten barnrumpa som tror

[00:47:01] att det går att bara springa omkring som Adam och Eva med fikonlöv över blygden och äta förbjuden frukt och skvallra med apor och alligatorer hela dagarna så vill jag bara säga att det är ju inte det jag säger men det är ju ett faktum att vi inte är byggda för att jobba vi är byggda för att bära våra barn vi är byggda för att gå upprätt

[00:47:31] vi är byggda för att spana efter faror vi är byggda att känna igen mönster situationer dofter ljud vi är byggda för att berättelser historier och vi är byggda för att verka i grupp vi är byggda för att förstå andra som är som vi vi är byggda för att akta oss för

[00:48:01] sånt som vi inte känner till men vi är inte byggda för att ta emot klagomål på en brödrost i Claes Olssons kundsupport vad skulle du göra somna om du inte var tvungen

[00:48:31] att jobba eller gå i skolan om du är en sån som går i skolan om du hade imorgon och det var bara en av alla dina dagar i ditt liv där du hade vad du behövde jag menar inte att du gick omkring och var någon som ägde lyxjakter och slott och Lamborghinis du var precis som du är nu

[00:49:01] med den skillnaden att du inte behövde jobba ditt uppehälle det tog som hand din primära vård tog som hand du var omhändertagen på riktigt av samhället runt omkring dig du visste säkert att vad som än drabbar dig så kommer du kunna klara det det är klart att om du skulle vilja bygga en en stor bronsstaty

[00:49:30] föreställande Hagge Geigert i trädgården så skulle samhället inte betala för det det skulle du ju få lov att hitta sätt att finansiera men vad gäller det basala du visste att du var omhändertagen på riktigt och du har sen du du kanske väljer att utbilda dig under ett helt liv den här idén om att man utbildar sig i någonting och sen är man klar

[00:50:00] med det som om kunskap om vissa ämnen var statiska oföränderligheter en historiker som läser historia på universitetet är ju sen inte färdigutbildad bara för att den går ut i yrkeslivet man måste ju hålla sig ajour med saker tänkte jag kunna göra det på heltid ja det kan ju vissa då som har det som jobb

[00:50:32] vad skulle du göra vad skulle du hitta på säg att klockan ringer eller vadå ringer du vaknar väl ja det är klart du kanske måste anpassa dig till resten av dem som finns runt omkring dig det är ju tråkigt med någon som sover hela dagen fast vadå i och för sig min mormor och morfar de sover alltid till typ elva, halv, tolv de var ju gamla

[00:51:03] det här var ju efter att de hade gått i pension ja fast det vet jag inte för sig de kanske alltid morfar jobbar ju natt han jobbar ju på restaurang och han satt ju och drack hemma alltså på natten så det är klart han sov ju därför så det kanske inte är så sunt men jag märkte ju inte det som barn min morfars alkoholism var ju ingenting jag märkte av jag såg bara honom full typ någon gång när jag kom hem sent som tonåring dit men mormor

[00:51:33] hon gick också och la sig väldigt sent vid två, tre och sen sov hon till halv elva elva och då gick de upp och var sådär morgon muttriga och det var ingenting jag reflekterade över jag gick ju bara upp och lekte när jag var där liksom spelade piano de hade ett piano och tog någon macka alltså det där också idén om att man ska gå upp samtidigt

[00:52:04] det är också någon konstig grej de flesta jag känner som lever i parkonstellationer har ju en som sover längre än den andra och ofelbart är ju att den som sover längre anses vara lat och lämpa över stor del av ansvaret på den som går upp tidigt som om det vore någon typ av brist på karaktär okej så säg att du vaknar nu av dig själv då

[00:52:34] och du behöver inte jobba vad ska du göra då vad gör du vad är det första du gör ligger du kanske kvar i sängen ett tag har du några planer för dagen eller tänker du att du tar det som det kommer hur lång tid

[00:53:04] spenderar du i sängen innan du går upp när jag vaknar på helgerna till exempel och ingenting sker de andra kanske sover oftast brukar jag ju sova längst men jag är ju en sån som sover längre det är ju alla mina syskon också vi sover ju gärna till elva precis som min mormor och morfar pappa gick alltid upp

[00:53:34] när vi var små gick han alltid upp först och fixade ställde fram frukost och så sen satt han sig ju i biblioteket vardagsrummet som hette biblioteket nej det hette inte biblioteket det hette vardagsrummet vi hade ett annat rum som var biblioteket och innan du nu rusar iväg och skriker genom näsan från kyrketornets topp att Henrik verkar ha vuxit upp i en herrgård så vill jag bara säga att

[00:54:05] nej det gjorde jag faktiskt inte jag växte upp på Jonsgården i en liten by som hette Linghed en liten avkrok av Linghed som hette Hökviken och där det var ett hus som var 119 kvadratmeter stort och hade byggts i början av 1900-talet och hade ett litet laggård en litet uthus med en laggård

[00:54:35] och ett litet härbre och ett garage och runt omkring huset var det åkrar som inte var våra och bakom åkrarna låg skog och ett stort berg som blånade när man såg det från håll sådär som bergen gör i Dalarna som hette Hjälpberget och bakom vårt hus gick en kraftledning och den var vi rädda för

[00:55:04] det var ju en liten skruttig kraftledning om man jämför med dem som går genom till exempel ja skogspartier runt Stockholm men vi var icke desto mindre rädda för den den var farlig sa vår mamma ni får inte flyga med drake under den här kraftledningen vi flög aldrig med drake jag kan inte påminna mig om att jag har gjort den någon gång i hela mitt liv men vi får inte heller klättra i

[00:55:33] de här hala glatta jättehöga träpålarna som leder upp till strömtrådarna som om man plötsligt skulle utveckla någon typ av primatkraft i att plötsligt klättra på lordrätta träpålar i alla fall så bakom kraftledningen låg en å som egentligen var en sjö och där fiskade vi och rodde drag

[00:56:03] och på andra sidan ån låg stora linghed den större delen av byn så pappa och så pappa gick ju alltid upp först men han han ville nog inte det att döma av hans uppsyn han var alltid sur och trött såklart men med inte det då satt han där i mörkret med en kaffekopp

[00:56:33] och drog sig i ansiktet och ville vara i fred när vi kom ner och undrade vad brödet var titta framför dig väste han återhållen ilska nej jag är orättvis jag kan tycka det är fantastiskt det där att han gjorde det hela tiden men han han ville vara ute i god tid så att han skulle få vara i fred så att han skulle få fri lejd och det där har jag ärvt

[00:57:03] av honom jag är också sån att om det krävs något av mig tidigt då går jag upp ännu tidigare för att jag behöver space och sen kunde han dra sig tillbaks när vi åt frukost och så och det där förstår jag så okej sensmoralen av det här avsnittet är att jag vill alltså framförallt att tonåringar ska slippa gå i skolan

[00:57:33] jag skulle vilja att man mellan det att man var tretton och ja men tretton fjorton år ska skeppas till en ö någonstans där man kan få springa runt i liksom ja vad man vill och bara ägna sig åt lek och lek och spel och mellanmänskliga relationer dramer och det ska vara vuxna där såklart som

[00:58:01] ser till att alla mår bra men det ska vara kravlös alltså kravlös jag menar inte att man måste stryka alla medhårs men det ska bara vara lek man behöver leka och sova och prova grejer hitta sin passion man ska inte behöva läsa en enda rad om freden i Brömsebro för det kan man göra sen man kan göra det när man är i min ålder nu kan man läsa om freden i Brömsebro

[00:58:32] jag förstår inte varför den kunskapen måste finnas där när man är tretton år gammal jag förstår det inte faktiskt jag förstår inte varför vi har kvar ett system som är flera hundra år gammalt där en människa förväntas växa upp och börja producera inkomst till staten i en ålder som då var typ medelåldern men jag förstår inte varför vi nu med de vi är idag

[00:59:02] varför vi inte kunde ge våra ungar lite längre tid att hitta rätt varför är nödvändigtvis idén om att är du lönsam lille vän ska bli en vad säger man ledstjärna för de som är små nu vi vet ju bättre alla vet ju det här det här blev ett onödigt passionerat avsnitt av

[00:59:32] sådana med Henrik jag är verkligen ledsen somna om jag har pratat rätt emot din egen politiska åskådning eller om du tycker att det här hör inte hemma i den här podden men nu blev det så och det är ju så det ryktas ju då de lärda brukar säga det att det är ju som det är och det som händer händer och just nu alltså precis just nu så finns det ju faktiskt

[01:00:03] ingenting som vi kan göra åt det så är det ju så är det ju på riktigt somna och nu lämnar jag dig men jag kommer snart tillbaks för det som är mitt jobb det här det kommer fortsätta oavsett om oavsett vad som händer

[01:00:32] en puss och en kram och sov gott det här att det här